BILDSKÄRMSARBETSPLATSER KONTOR

En checklista för belysning, buller, el-fält och ergonomi.

Utgåva 14. 2004-01-26

Denna checklista ska ses som ett hjälpmedel och stöd vid utformning av bildskärmsarbetsplatser. Inom arbetsmiljöområdet bedrivs en kontinuerlig forskning. Företag/leverantörer kommer ständigt med nya produkter. Checklistan skall därför inte ses som något absolut slutgiltigt. Den kommer att bli föremål för uppgradering med viss frekvens.
Ó Företagshälsan Arlöv-Lomma AB.
Checklistan får kopieras och spridas under förutsättning att sidhuvud med företagsnamnet bibehålls.

(AFS = Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling.)

1.	Arbetsorgani-sation	Hur perfekt man än ordnar en bildskärmsarbetsplats får man dock inte glömma att tiden som tillbringas framför bildskärmen har stor betydelse. Att variera sin kroppsställning är viktigt. Att organisera sina arbetsuppgifter på ett sådant sätt att man tvingas röra på sig är en fördel, t.ex. att hämta saker osv. Ofta förekommande micro-pauser på ca 15-20 sekunder har stor betydelse för att motverka trötthet och besvär.
2.	Bildskärm Placering och vinkling av bildskärm	Skärmen skall lätt kunna vinklas så att korrekta betraktningsvinklar erhålls. Bildskärmen bör placeras så att den arbetande har nacken rak och blicken något nedåtriktad när denne tittar på bildskärmen. Blicken bör träffa skärmytans mitt 20° - 25° under ögonhöjd. Detta är speciellt viktigt för personal som har glasögon med progressiva glas. Normalt bör bildskärmen placeras direkt på skrivbordet eftersom den oftast blir för högt placerad om den ställs ovanpå CPU-enheten. Se även 4 § med kommentar i AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm. OBS! Bildskärmen bör placeras tillräckligt långt från operatören så att synavståndet blir 65-85 cm. För bildskärmar av katodstråletyp krävs hörnbord. Om platt skärm skall användas på vanligt skrivbord bör arbetsskivans djup vara 90-100 cm. OBS! På många platta bildskärmar kan inte skärmen sänkas tillräckligt långt ner mot bordet. Vid läsning av information på den övre delen av skärmbilden får operatören därför böja huvudet bakåt, vilket på sikt kan medföra nackbesvär. Stora bildskärmar bör kunna placeras på en ställbar skiva, vilken skall kunna sänkas 8-10 cm under de fasta bordsskivorna för att ge rätt synvinkel mot skärmen (20° - 25° under ögonhöjd).
3.	Bildskärm Bildytans inramning	Färgen på bildytans inramning bör inte skilja sig för mycket från själva bildytan. Så blir fallet om skärmens hölje är t ex mörkgrå/svart och bilden positiv, t ex ljusgrå.
4.	Terminal-glasögon. Myndighetskrav.	Arbetsgivare skall se till att arbetstagare som normalt skall arbeta vid bildskärm mer än 1 timme under arbetsdagen genomgår synundersökning. Arbetsgivare skall tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon, som är utprovade för bildskärmsarbetet, om en synundersökning visar att sådana behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. Se vidare i Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm.
5.	Dator/CPU-enhet. Placering.	Datorn/CPU-enheten bör inte placeras under bildskärmen. Se punkt 2. CPU-enheten kan placeras på högkant vid sidan om skärmen. Var observant på kylfläktens placering. Om CPU-enheten placeras på golvet får den inte inkräkta på operatörens benutrymme. Golvplacering kan också innebära problem för lokalvården, varför CPU-enheten bör placeras i en särskild CPU-hållare på hjul så att den blir lätt att flytta eller hängas i kassett under bordet. Det senare alternativet måste användas vid arbetsbord som kan höjas och användas som ståarbetsplats. OBS! Viktigt att datorn inte stöldsäkras på ett sådant sätt att arbetsplatsen ergonomi påverkas negativt. Bullernivå bör inte överstiga 30 dBA mätt vid operatörens öra. Se även pkt 19.
6.	Arbetsbord Tangentbord.	*Utdragsskiva för tangentbord med placering under skrivbordet* rekommenderas inte! En sådan skiva medför för stor nivåskillnad mellan tangentbord och bordsskiva. Dessutom medför den svårigheter att placera datormusen ergonomiskt riktigt. Tangentbordet bör istället placeras direkt på arbetsbordet. Om arbetsbordet förses med infälld tangentbordsskiva bör denna vara ställbar och vinklingsbar och minst 75-80 cm bred så att datormusen får plats vid sidan av tangentbordet. Skivan bör kunna vinklas 0-5° framåt (negativ lutning).
7.	Arbetsbord Inställning av arbetshöjd.	Inställning av bordets arbetshöjd skall göras med sittställningen som utgångspunkt. Placera stolen mitt på golvet fri från övrig möblering och ställ in stolen så att en bekväm sittställning erhålls. Först när detta är gjort görs en anpassning av bordets höjd. För att förebygga besvär p.g.a. ensidiga och monotona arbetsställningar är det en fördel om bordens arbetshöjd lätt kan anpassas för såväl sittande som stående arbetsställning. På höj- och sänkbara arbetsbord, som är elektriskt manövrerade, bör el-utrustningen vara placerad så långt som möjligt från arbetstagaren t ex vid kortändan av bordet eller vara utformad så att spänningen kopplas bort automatiskt när funktionen inte används.
8.	Arbetsbord Färgsättning	Ur synergonomisk synpunkt bör färgsättningen av arbetsbord vara relativt ljus t ex typ ek/bok/björk. Helt vita bord eller mycket mörka bord typ jakaranda rekommenderas inte.
9.	Tangentbord Delbart Färg	Vid inköp av nya tangentbord bör observeras att det idag finns tangentbord som kan delas i en bokstavsdel och en numerisk del. Ett sådant tangentbord kan ge stora ergonomiska fördelar vid vissa arbetsuppgifter. Om t ex datormus används i betydligt större frekvens än den numeriska delen kan det vara en fördel ur ergonomisk synpunkt att låta dessa byta plats. Undvik svarta tangentbord.
10.	Datormus Placering	Arbete med datormus kräver utrymme för musen vid sidan av tangentbordet, se även pkt 8. (OBS! höger- eller vänsterhänt person?) Datormusen bör vara utformad så att den passar väl in i handens normala ”kupning”. Vid behov kan handlovsstöd användas. Det är viktigt att kulan och rullarna i datormusen rengörs med viss frekvens. För att förebygga besvär av typ musarm är det viktigt att arbeta med de kortkommandon som finns. På marknaden finns också hjälpmedel i form av MouseTrapper och RollerMouse där manövreringen av datormusen finns infälld i ett handlovsstöd.
11.	Handlovsstöd	Ett bra handlovsstöd framför tangentbordet kan ibland vara positivt. Handlovsstödet skall vara stabilt och inte för djupt. Kombinerat handlovstöd/underarms-stöd som hakas fast på bordskivan kan vara en annan positiv lösning.
12.	Armstöd på bord	*Vridbara armstöd för montering på arbetsbordet rekommenderas inte!* Behövs armstöd skall dessa vara monterade på arbetsstolen.
13.	Arbetsstol	Arbetsstol skall vara stadig och lätt att justera. Viktigt är att stolens hjul är anpassade till golvytans karaktär. (inga lättrullande hjul på hårt golv som t ex linoleummatta). Stolens sitthöjd, lutning på sits, sittdjup och lutning/höjd av ryggstöd skall vara individuellt anpassade. Korta och breda armstöd rekommenderas vid terminalarbete. Armstöden skall vara lättjusterade både vertikalt och horisontalt. För att ge möjlighet till maximalt varierande sittställning är det en fördel om stolen är försedd med gungfunktion. Denna funktion skall kunna låsas.
14.	Kablar Placering	El- och datorkablar skall inte vara ansamlade på golvet där de utgör ett stort hinder för lokalvårdarna. På marknaden finns ett flertal olika utrustningar för "kabelsanering". Se även punkt 17.
15.	Elektriska och magnetiska fält Bildskärm	De elektriska och magnetiska fälten för bildskärm skall med god marginal underskrida de riktvärden som anges av SWEDAC/MPR och bör uppfylla TCO-kraven. Kräv testprotokoll! Aktivera bildskärmsläckaren. Använd så mörk bild som möjligt. De elektriska växelfälten reduceras när bildskärmsläckare är aktiverad. En ”mörkare” bild ger också en reducering.
16.	Elektriska och magnetiska fält Bildskärmsfilter	Även vid bildskärmar som uppfyller rekommenderade riktvärden kan speciellt känsliga personer uppleva obehag. Detta kan oftast åtgärdas med ett bra bildskärmsfilter. Filtret bör vara så konstruerat att det inte enbart sänker fältens medelvärde utan även släcker ut de spänningstoppar som förekommer. Riktvärden för el-fält som anges av SWEDAC/MPR är medelvärde och säger inget om amplituden på enskilda spänningstoppar. Här får man av leverantören kräva mätprotokoll från testmätning som utförts av ackrediterat företag. Observera att ett tonat filter påverkar synergonomin.
17.	Elektriska och magnetiska fält Kablar	Kabelsanering bör utföras så att de elektriska växelfälten runt kablarna inte spänningsätter arbetsbordens metallstativ genom kapacitiv spänningsättning. (Obs! Ingen elolycksfallsrisk). Detta undviks enklast genom att placera kablarna i speciella jordade kabelkorgar av metall. Ju mer finmaskiga dessa korgar är desto bättre avskärmning av fälten. Korgarna skall anslutas till jordpotential med speciell kabelsats för jordning. Växelfälten skall kunna reduceras så att de med god marginal understiger angivna riktvärden.
18.	Elektriska och magnetiska fält Övrig elutrustning	All elektrisk utrustning omges av elektriska fält. El-utrustning som bara används sporadiskt kan därför kopplas bort från elnätet (dra ur sladden). På höj- och sänkbara arbetsbord, som är elektriskt manövrerade, bör el-utrustningen vara placerad så långt som möjligt från arbetstagaren t ex vid kortändan av bordet eller vara utformad så att spänningen kopplas bort automatiskt när funktionen inte används.
19.	Buller	Datorutrustningens bullernivå bör inte överstiga 30 dBA mätt vid operatörens öra. Vid inköp: *Kräv protokoll på uppmätt ljudnivå* i normalt kontorsrum!
20.	Dagsljus/ Fönster	I rum med fönster och bildskärmsarbete bör arbetsplatsen orienteras så att bländning och reflexer från fönster minimeras. Fönstren skall ha justerbar anordning för avskärmning av dagsljus som lyser in på arbetsplatsen, t ex persienner eller ljusavskärmningsgardiner . Se 3 § i AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm. Avskärmningen bör reducera fönstrets luminans (ljushet) med minst 80 %. Vid val av textilier är det viktigt att undvika färger som innebär stora kontraster. *Ljusavskärmning med film som klistras på fönstret rekommenderas inte.* (klistrad film uppfyller inte kravet på justerbarhet)
21.	Platsbelysning	*Platsbelysning bör vara av asymmetrisk typ eller symmetrisk försedd med lågluminansraster!* Placeringen skall vara sådan att ljusinfallet mot arbetsområdet kommer från sidan. Det finns armaturer där elfält och magnetfält är kraftigt reducerade. Platsbelysningen bör ge ett tillskott på minst 500 lux inom ett arbetsområde motsvarande A3-format. *Platsarmatur får vid normalt kontorsarbete inte placeras så att ljus faller in mot arbetsytan framifrån!*
22.	Allmänbelysning	Det är viktigt att belysningen placeras så att reflexer i bildskärm och tangentbord undviks. Indirekt belysning är att föredra. Kraftig belysning mot bildskärmsytan försämrar kontrasten mellan tecken och bakgrund. Se även 3§ i AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm. Takarmaturer med nedljus bör hängas i skenor i taket på ett sådant sätt att placering lätt kan justeras. Arbete vid bildskärm kräver ofta en finjustering av armaturplaceringen i efterhand. (anslutningsledningen måste ha en längd som medger justering). Armaturerna bör dessutom anslutas via stickkontakt så att även en icke elektriker får lov att flytta dem till annan plats. För bra flexibilitet bör armaturerna vara försedda med dragströmbrytare så att varje lysrör kan tändas separat. För att få en flimmerfri belysning bör lysrörsarmaturer ha HF-don. För ökad flexibilitet kan dessa regleras med ljusregulator. Se även 16§ i AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning. *Armatur får vid normalt kontorsarbete inte placeras så att ljuset faller in mot arbetsytan framifrån*
23.	Fotpallar	*Fotpallar rekommenderas inte!* Upplevs behov av fotpall beror detta ofta på att bordets arbetshöjd är felaktig. Fotpallen ställer dessutom till besvär för lokalvården. Undantagsfall där fotpall kan accepteras är platser med fast inredning där arbetshöjden inte kan ändras eller på arbetsplats där man arbetar kortare tid och som betjänar många arbetstagare.
24.	Manuskripthållare Placering	Det är viktigt att placeringen av manuskripthållaren görs så att obekväma huvud- och ögonrörelser undviks. Den bästa placeringen av manuskripthållaren är mellan tangentbord och skärm. Normalt behöver hållaren inte vinklas upp mer än 7-8 grader (ungefär samma lutning som erhålls med hjälp av en tom helpärm). Manuskripthållaren skall vara konstruerad så att den med denna lutning och placerad mellan tangentbord och bildskärm inte skymmer någon del av bildskärmens bildyta när skärmen är placerad direkt på bordsytan. Hållaren skall vara anpassad till manuskriptens storlek och om den används mycket vara försedd med linjal. *OBS! Det är viktigt att bildskärmen inte höjs utan kan stå kvar på bordsskivan. Undvik den typ av manuskripthållare i låda som placeras under bildskärmen.*
25.	Terminalarm	*Terminalarm på vilken bildskärmen placeras rekommenderas inte!* Endast i mycket speciella arbetssituationer kan det vara befogat att bildskärmen placeras på en terminalarm.