Visste du att?

Regelbunden fysisk aktivitet ökar den fysiska prestationsförmågan i alla åldrar och hos de med olika funktionshinder.

regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan generellt, ökar äldres möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv, motverkar uppkomst av övervikt och dess följdsjukdomar och besvär, minskar risken för belastningssjukdomar och medför många andra positiva effekter för en god livskvalitet.

Den vetenskapliga dokumentationen visar tydligt att regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomst av ett mycket brett spektrum av sjukdomar. En regelbunden fysisk aktiv man eller kvinna har en risk för att dö i förtid i kardiovaskulär sjukdom som är endast hälften eller ännu mindre än motsvarande risk hos en helt fysiskt inaktiv jämnårig person. En inträffad sjukdom kan också få ett lindrigare förlopp. Risken att få åldersdiabetes är ännu mindre. Andra sjukdomar där fysisk inaktivitet utför en betydande orsak är bland annat vissa tumörsjukdomar, benskörhet, mild depression och ångest.

Det råder således ingen tvekan om att fysisk inaktivitet är en av de viktigaste bakomliggande faktorerna för vuxnas och äldres sjuklighet och för tidig död i Sverige.

Denna slutsats grundas på följande:

Andelen fysiskt inaktiva
Andelen fysiskt helt inaktiva i Sverige är c:a 25-30% för medelålders män och c:a 10-15% för kvinnor i motsvarande ålder. Äldre män och kvinnor är helt fysiskt inaktiva ungefär i samma utsträckning som medelålders medan andelen totalt inaktiva från tonåren upp till medelåldern är 10-15%. Dessa är således helt fysiskt inaktiva - d v s de har inte någon fysisk belastning i yrkesarbetet, motionerar inte, går/promenera heller inte till arbetsplatsen eller har regelbundna hobbyvanor, som innebär viss fysisk belastning.

Till denna andel av befolkningen kommer de som har viss men icke tillräcklig fysisk aktivitet. Hur stor den gruppen är beror på definition av fysisk aktivitet, ålder och en rad andra omständigheter. Till detta kommer definitionen om vilken nivå av regelbunden fysisk aktivitet, som är tillräcklig för att upprätthålla god hälsa och på ett rimligt sätt motverkar uppkomst av ohälsa. Om man begränsar diskussionen till att gälla åldersgruppen 30 år och äldre är det troligt att högst 20% av befolkningen är, ur hälsosynpunkt och vad gäller kondition, tillräckligt fysisk aktiv - d v s uppåt 80% av vuxna befolkningen över 30 år är inte tillräckligt fysiskt aktiv eller är helt inaktiv.

Vår viktigaste friskfaktor
I studier av Paffenbarger (18), Blair (19) och andra har relativa styrkan för varje enskild s k riskfaktor beräknats vad gäller risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom. Fysisk inaktivitet har i dessa studier beräknats ha i stort samma styrka som andra kända riskfaktorer som t ex höga blodfetter, rökning och högt viloblodtryck.

Slutsatsen blir därför att produkten av relativ risk (2-3 gånger större risk för inaktiv jämfört med aktiv grupp) och förekomst av riskfaktorn "fysisk inaktivitet" (20%) eller "ej tillräckligt fysisk aktivitet (60% av den vuxna befolkningen) är större än motsvarande produkt (relativ risk multiplicerad med förekomst) för alla andra riskfaktorer. Fysisk inaktivitet är således en av de viktigaste bakomliggande faktorerna för sjuklighet och för tidig död i Sverige.

Övervikt
Medelvikt och andel överviktiga har ökat samtidigt som andelen fett i kosten har minskat under senare år i Sverige. Många menar att detta skulle vara ett tecken på att mängden fysisk aktivitet i landet har minskat. Mycket talar för att risken för ohälsa av olika typer minskar vid ökad fysisk aktivitet, trots viktuppgång. Det skall också påpekas att antalet hjärtinfarkter och andra motsvarande sjukdomar har minskat i landet.

Faktorer av betydelse för aktiv livsstil
Personliga och omgivningsfaktorer har stor betydelse för om en person är regelbundet fysiskt aktiv. Tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är också av betydelse i sammanhanget. Målsättningen med skolans idrottsundervisning är just att ge bestående intresse och goda erfarenheter för fysisk aktivitet. Av omgivningsfaktorerna är socialt stöd från familj och vänner med gruppgemenskap och positiv inställning till regelbunden fysisk aktivitet mycket viktiga.

Företagsanknutna projekt där fysisk aktivitet kan ske i anslutning till eller på arbetstid har visat sig vara relativt framgångsrika. Dock saknas i de flesta fall långtidsuppföljningar. Om projekten startas med en individuell hälsoprofilsbedömning är möjligheterna betydligt större att individen blir fysiskt aktiv i projektet. En positiv inställning till friskvård från företagsledningen ökar också möjligheterna för att projektet skall bli framgångsrikt.

Är satsning på fysisk aktivitet lönsam?
Att beräkna totala kostnader för fysisk inaktivitet för samhället i olika avseenden är mycket svår. Dock är det mycket troligt att enbart den ekonomiska kostnaden för diverse medicinska effekter av fysisk inaktivitet för samhället är mycket stort.
Det är lättare att beräkna kostnaden för enskilda sjukdomar. Många anser att t ex åldersdiabetes är en välfärdssjukdom som i princip är onödig. I dag är prevalensen för diabetes c:a 3% varav den icke-insulinberoende delen (ålderstyp II-diabetes) utgör 85-90%. Den beräknande årliga kostnaden för denna sjukdom med följdsjukdomar är c:a 6 miljarder kronor. Det är ingen orimlighet att anta att en speciell satsning på förändring av livsstil och beteenden enbart på de med etablerad typ II-diabetes skulle kunna ge mycket stor ekonomisk utdelning. Vad gäller effekter av friskvård i företag finns en del undersökningar bl.a. från SAAB i Linköping. Internationell erfarenhet beträffande effekter av friskvårdssatsningar med fysisk aktivitet på arbetsplatser finns (28). Av 39 publicerade projekt rapporterades i samtliga, utom ett par, minskad frånvaro på arbetsplatsen med vinster för företagen, som vida översteg kostnaderna.

Källa: Folkhälsoinstitutet

Tillbaka till verksamhet